Juli - Augusti - September
Juli
Jag jobbade ett par dagar in till Juli fortfarande. Men sen var det bara ajöss och tack för mig! Och då började jag bo hoss Sebban påriktigt igen! Och dessutom så började sommarlovet också på riktigt. Sebban tog semester samma dag som jag fick ''semester''! Så de första dagarna tog vi det bara otroligt lugnt. Tills den dagen så jag bestämde mig för att jag och hans familj skulle åka till Skansen och vara där hela dagen. Och det var jätte kul och jag fick jätte fina bilder på lemurerna. Och det var dessutom jätte mysigt att spendera tid med hans familj. Men tyvärr så blev jag så otroligt sjuk den dagen när vi kom hem. Och dagen efter så fick jag ligga i sängen och hostade nästan ihjäl mig de flesta nätterna.
Men tillslut kom det jag alltid längtar efter varje år. Nämligen Närcon! Shit va lyckat detta närcon var! Kände att jag verkligen måste få göra det jag vill göra och börja testa nya saker. Och det fick jag! Bestämde mig för massa saker också... Och sådant som jag måste tänka på till nästa år också!
Men tillslut kom det jag alltid längtar efter varje år. Nämligen Närcon! Shit va lyckat detta närcon var! Kände att jag verkligen måste få göra det jag vill göra och börja testa nya saker. Och det fick jag! Bestämde mig för massa saker också... Och sådant som jag måste tänka på till nästa år också!
I slutet av Juli åkte jag och Sebban till Gotland. Och det var en tidigmorgon och vi kom fram tidigt till Gotland. Gick runt lite i Visby och sedan blev jag på sådant otroligt dåligt humör när vi skulle hitta bussen för det stog ingen info alls varifrån den gick. Vi skulle bo på Kneippbyn nämligen.. Men tillslut hittade vi den och kom till kneippbyn säkert! Och när vi skulle äta middag så åt vi på deras egna resturang. Sviiindyrt och vi fick jätte dåliga bordsplatser (ett runt bord som rymmer 6 pers, vi var bara två...). Men maten var skitgod och utsickten var okej! Men natthimlen var himmelsk!
Augusti
Jag fyllde år! Jag fick fylla 18 år på en ö som jag verkligen älskar tillsammans med en person som jag älskar mest utav allt också! Och trotts att jag fyllde 18 år så drack jag inte en enda droppe alkohol heller. Varför? För att jag tycker det är meningslöst att dricka enbart för att man äntligen fyllt 18 år. Whats the big deal lixom? Finns så många ungdomar nu som började dricka när dem var 15 så det är ju inte ens någon skillnad?
Men ialla fall! Min födelsedag firades på medeltidsveckan! Och jag tycker om det så himla mycket. Känns nästan som hemma när typ hela Visby klär upp sig och tar en tillbaka till tiden! Ville köpa en pilbåge för den var så snygg. Men det skulelv ara helt onödigt att köpa en då jag inte kommer kunna använda den, hehe. Och dessutom så fanns det hängmattor nere vid muren! Så där låg jag och Sebban i typ en timme innan vi bestämde oss för att gå hela vägen upp för att äta något och sedan åka tillbaka till Kneippbyn. Och dagen efter min födelsedag åkte vi hem till oss igen och tog det bara lugnt. Tills dess att skolan skulle börja igen.
Jag kände verkligen hur jag inte orkade med att komma tillbaka till skolan. Tillbaka till klassen, komma tillbaka till ångesten, stressen och tja.. Allt egentligen? Kände redan första dagen att det här kommer bli ett jobbigt år. Och det blev det till en början. Men sen lugnade det ner sig. Men filosofi lektionerna var kaos och jag längtade till Engelska lektionerna där min favoritlärare var. Att ha henne på fredagarna gjorde så att veckans slit var värt det. Tyvärr sjukanmälde jag mig rätt ofta. Ångesten över att vara i klassrummet och känna mig så jävulskt ensam var för stor.
Men ialla fall! Min födelsedag firades på medeltidsveckan! Och jag tycker om det så himla mycket. Känns nästan som hemma när typ hela Visby klär upp sig och tar en tillbaka till tiden! Ville köpa en pilbåge för den var så snygg. Men det skulelv ara helt onödigt att köpa en då jag inte kommer kunna använda den, hehe. Och dessutom så fanns det hängmattor nere vid muren! Så där låg jag och Sebban i typ en timme innan vi bestämde oss för att gå hela vägen upp för att äta något och sedan åka tillbaka till Kneippbyn. Och dagen efter min födelsedag åkte vi hem till oss igen och tog det bara lugnt. Tills dess att skolan skulle börja igen.
Jag kände verkligen hur jag inte orkade med att komma tillbaka till skolan. Tillbaka till klassen, komma tillbaka till ångesten, stressen och tja.. Allt egentligen? Kände redan första dagen att det här kommer bli ett jobbigt år. Och det blev det till en början. Men sen lugnade det ner sig. Men filosofi lektionerna var kaos och jag längtade till Engelska lektionerna där min favoritlärare var. Att ha henne på fredagarna gjorde så att veckans slit var värt det. Tyvärr sjukanmälde jag mig rätt ofta. Ångesten över att vara i klassrummet och känna mig så jävulskt ensam var för stor.
September
Det blev val. Och känslan när Pewdiepie (som förövrigt är jätte känd på youtube och svensk) twittrar om att det är skönt att han inte bor i Sverige. Anledningen; Sverigedemokraterna fick 13% i riksdagen. Och jag håller med honom. Jag kan personligen säga att jag inte röstade på dem. Men vad jag röstade på vill jag inte heller säga. Folk dömmer för mycket trotts att jag kanske menade väl med vad jag röstade.
I alla fall så gick skolan mer och mer på ett rullband. Sjukanmälde mig när jag kände att det var för mycket ångest. Klarade inte ens att gå upp ur sängen vissa dagar för att jag verkligen inte, inte, inte orkade med klassen och vissa personer. Jobbade på bättre hemma än i skolan där jag bara satt och försökte att inte få ångest. Åt knappt skollunchen för att jag inte orkade äta och för att ingen riktigt... Ville äta med mig? Kände mig inte inbjuden alls trotts att jag har försökt ta kontakt med folk ifrån klassen. Men tillslut började jag prata mer med Daniel igen och vi åt ibland. Det jobbiga med oss är att vi inte har samma sorts schema. Vi går i samma klass med olika linjer. Så att tajma gjorde det svårt ibland. Men vissa dagar åt jag lunch med min mamma eller pappa.
I alla fall så gick skolan mer och mer på ett rullband. Sjukanmälde mig när jag kände att det var för mycket ångest. Klarade inte ens att gå upp ur sängen vissa dagar för att jag verkligen inte, inte, inte orkade med klassen och vissa personer. Jobbade på bättre hemma än i skolan där jag bara satt och försökte att inte få ångest. Åt knappt skollunchen för att jag inte orkade äta och för att ingen riktigt... Ville äta med mig? Kände mig inte inbjuden alls trotts att jag har försökt ta kontakt med folk ifrån klassen. Men tillslut började jag prata mer med Daniel igen och vi åt ibland. Det jobbiga med oss är att vi inte har samma sorts schema. Vi går i samma klass med olika linjer. Så att tajma gjorde det svårt ibland. Men vissa dagar åt jag lunch med min mamma eller pappa.
Och Morfar kom också på besök till Stockholm för att säga hej! Och det var jätte kul. Så jag och Nisan åt på resturang med honom för att få lite mystid med morfar då han inte bor så nära. Han bor typ 1,5 timme härifrån kanske.
